| Sida: << | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | >> | Nästa av 276 sidor. | ||||
| Startsida, Bolina, BoRevision, Riksbyggen, SBC - Allt om bostadsrätter | ||||
Nytt forum (ersätter gamla forumet) | ||||

Forum bostadsrätter |
TÄNKVÄRTDet krävs ett helt nytt sätt att tänkaför att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein
|
stephan | |||||
Vem granskar revisorerna? Krönikan. Styrelsehuvudena rullar i HSB-skandalernas kölvatten. Men varför har inte revisorerna slagit larm om pampkultur och oegentligheter? Pampkultur. En ekonomisk förening är ett bra sätt för enskilda individer att sluta sig samman för att driva och etablera verksamheter till gagn för det gemensammas och enskildas bästa. Den skiljer sig från bolagsformen genom sin demokratiska grundstruktur – en medlem en röst – och att andelarna är personliga och inte kan köpas, säljas eller börsnoteras. Trots de begränsningarna har den ekonomiska föreningsrörelsen i vårt land byggt upp stora värden och stora företag. Det gäller framför allt bondekooperationen som med den ekonomiska andelsföreningen som bas grundat och än i dag driver några av landets största företag på livsmedelsområdet. Jämsides har konsumentkooperationen historiskt varit stark och är än i dag under samlingsnamnet Coop en av landets största butikskedjor på livsmedelssidan. Den tredje stora verksamhetsgrenen för den svenska kooperationen finner vi inom bostadssektorn. HSB är en jätte på bostadsmarknaden och även om många nybildade bostadsrättsföreningar i dag väljer att ställa sig utanför HSB:s paraply så är HSB ändå en bostadsjätte nationellt sett. Den ekonomiska föreningen har som sagt många fördelar, men givetvis också svagheter. En är den svaga kapitalbasen, som kan medföra likvida problem vid ekonomiska svackor och svårigheter att expandera när tillfälle ges. En annan är att det i många föreningar uppstår en situation där lekmannastyrelser har att hantera mycket stora kassaflöden och ekonomiska värden. Bonderörelsen har lyckats bäst med att hantera det senare. Man har konsekvent satsat på att utbilda sina styrelseledamöter i professionell riktning och ställt tuffa krav på den som väljs till ett styrelseuppdrag. Sämre ställt är det uppenbarligen inom bostadskooperationen. De senaste årens skandaler inom HSB Malmö och nu senast HSB Skåne belyser just lekmannastyrelsernas oförmåga att greppa den verksamhet de är satta att styra. När en stark företrädare för ägarna saknas ökar i stället direktörernas makt, ofta i nära samråd med styrelsens ordförande. Det var vad som hände inom HSB Malmö och som slutade med rättssak och det är vad som nu har hänt inom HSB Skåne. Svaga styrelser har låtit en dominerande ordförande och en stark vd köra sitt eget race. Pampkulturer har kunnat uppstå obehindrat och i brist på kontroll vuxit utanför alla rimlighetens ramar. Till sist har man närmat sig rena oegentligheter, svindlerier och grov trolöshet mot huvudman. Man har bedrivit en avancerad och komplicerad affärsverksamhet, som det varit omöjligt för amatörerna i styrelsen att överblicka och kontrollera. De har velat väl, men inte förmått eller haft kompetensen att ingripa när det varit befogat. I båda de här fallen är det socialdemokratiskt dominerade ledningar som varit i farten och det ligger förstås nära till hands att utmåla avdankade socialdemokratiska politiker som särskilt benägna och frestade till excesser och pampfasoner. Men så enkelt är det nog inte. I Skandia-skandalen var det helt andra aktörer i farten. Möjligen finns det en kvardröjande pampkultur inom socialdemokratin som härrör från decennier av oavbrutet maktinnehav på olika nivåer. Men principiellt sett finns alltid risker för osunda företagskulturer och oegentligheter när ägaren i form av styrelsen är för svag. Ekonomiska föreningar löper här större risk än aktiebolag. Men just det har lagstiftaren insett och därför infört krav på att auktoriserade revisorer fortlöpande ska granska verksamheten. Så har också skett i båda de aktuella HSB-fallen. Man kan då fråga sig hur den kontrollen egentligen utförts när sådana här skandaler kunnat pågå under många år utan en enda anmärkning från de auktoriserade revisorernas sida. Skulden läggs nu helt och hållet på styrelserna. Men ärligt talat: Hur ska lekmän i en styrelse kunna upptäcka oegentligheter som inte ens en auktoriserad revisor med tillgång till alla handlingar upptäckt eller anmärkt på. Revisorernas roll i de här skandalerna borde också granskas. Har man åtagit sig ett professionellt uppdrag till höga arvoden måste det också skötas. Kontrollkedjan i en ekonomisk förening bygger på att medlemmarna granskar styrelsen och styrelsen granskar ledningen. Men vem granskar revisorerna? Stå på dig Admin, utan dig skulle inte såna här artiklar inte skrivas. Demokrati tar tid. Till Myggan; Du är uppmärksan. Detta nedan är precis vad som hänt i brf Väduren. Styrelse och firmatecknare lämnar över ansvaret till en kapitalistisk (det är väl de flesta företagsägare) förvaltare, och vips har medlemmarna blivit lurade på mångmiljoner. Vad gör revisorerna?
| |||||
| Sök bland detta forums inlägg | Sök bland Admins kommentarer |
| Du kan för närvarande enbart söka på en söksträng åt gången (dvs du kan inte söka på ord som inte kommer direkt efter varandra). | |
1 användare totalt idag -
1 online - Senaste besök: