| Sida: << | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | >> | Nästa av 276 sidor. | ||||
| Startsida, Bolina, BoRevision, Riksbyggen, SBC - Allt om bostadsrätter | ||||
Nytt forum (ersätter gamla forumet) | ||||

Forum bostadsrätter |
TÄNKVÄRTDet krävs ett helt nytt sätt att tänkaför att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein
|
J.A | ||||||||
Individuell elmätning, Det förefaller som frågan inte är ny, var tvungen att gräva lite. I propostion 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande " punkt 6.4.7 föreslås vidare utredning av sådan bestämmelse genom den sk. energitjänsteutredningen. Frågan är mao inte omedelbart aktuell för föreningar men det är ändå bra att hålla ett öga på utvecklingen på området. Proppen finns hos regeringen och innhåller även en del intressanta skrivelser om kollektiv respektive individuell mätning av vatten och värme.
Regeringens propostion 2005/06:145 6.4.7 Individuell mätning av tappvarmvatten och el Regeringens bedömning: Regeringen avser att ge den planerade energitjänsteutredningen i uppdrag att utreda konsekvenserna av och presentera ett förslag på ett krav på individuell mätning och debitering av tappvarmvatten och el i flerbostadshus. Förslaget i Boverkets rapport innebär ett krav på installation av mätsystem som möjliggör individuell mätning av värme och varmvatten i nybyggda flerbostadshus. Remissinstanserna: Remissinstansernas synpunkter överensstämmer i stora drag med regeringens bedömning. Energirådgivarna har framhållit att det inte gäller enbart kunskap om förbrukad mängd energi utan också konsekvenserna vid förbrukningen, t.ex. priset. Hyresgästföreningen har uttryckt stöd för ett eventuellt införande av individuell varmvattenmätning om det kan genomföras med effektiva ekonomiska drivkrafter och utan att fastighetsägarens ansvar för effektivast möjliga drift och förvaltning försvagas. Också HSB har uttryckt stöd för individuell mätning av el, värme och varmvatten och anser att staten bör medverka till att underlätta för övergång till lägenhetsvis mätning, genom att undanröja de hinder som i dag finns. Även Konsumentverket, Konkurrensverket, Stockholms Stad, Fortifikationsverket, Riksbyggen, Malmö Stad, Stockholms Stad, VVS-installatörerna, Kretsloppsrådet och LO har tillstyrkt ett införande av individuell varmvattenmätning. SCB har anfört att individuella mätningar av värme och varmvatten även skulle underlätta insamlingen av uppgifter avseende mängden använd värme för en utvald fastighet. Statskontoret har anfört att det finns frågor som behöver belysas utöver vad som skett i rapporten innan beslut tas om att införa individuell mätning av värme och vatten. Kretsloppsrådet har avstyrkt förslaget om individuell varmvattenmätning i befintliga flerbostadshus samt krav på mätning av värme i både nybyggda och befintliga flerbostadshus. Bakgrund: I dag saknar ca 2,5 procent av landets lägenheter elmätare. Detta motsvarar ca 50 000 hushåll. Det finns dessutom en trend mot att i flerbostadshus mäta el kollektivt. Detta innebär att tidigare separata elabonnemang för respektive lägenhet och abonnemanget för fastighetens driftel ersätts av ett gemensamt abonnemang och att den samlade elförbrukningen i byggnaden mäts med en mätare. Åtgärden görs främst av kostnadsskäl och kostnadsbesparingen består av två komponenter. Den ena är en besparing till följd av en minskad nätavgift genom att flera små abonnemang slås samman till ett större och den andra är det lägre elpris som blir följden av att priset per kilowattimme kan förhandlas ner vid större inköp. Regeringen har i olika sammanhang uttryckt sig positiv till att bostadsrättsföreningar, ägare av flerfamiljshus m.fl. agerar i syfte att inhandla el på ett från konsumentsynpunkt fördelaktigt sätt. Dock vore det olyckligt om detta leder till att den enskilde elkonsumentens betalning för elen frikopplas från den egna förbrukningen. Det är fullt möjligt för en grupp kunder som var för sig har individuell elmätning att gå samman i en upphandling av el, utan att för den skull avstå från den individuella mätningen och debiteringen Fastighetsägare och hyresgäster kan i dag välja fritt hur kostnaden för den totala elförbrukningen skall delas. De flesta fastighetsägarna väljer, enligt vad regeringen erfarit, att låta de äldre elmätarna för respektive lägenhet sitta kvar. Samtidigt som det är möjligt att läsa av de enskilda mätarna och använda dessa mätvärden som grund för månatlig fördelning av elkostnaden finns det i dag inget som hindrar att en bostadsrättsförening väljer att fördela kostnaderna efter respektive lägenhets andelstal eller att en hyresvärd fördelar kostnaden lika på alla på samma sätt som värme och varmvatten, dvs. elkostnaden ingår i hyran. De senare lösningarna innebär att respektive hushåll inte ser någon direkt koppling mellan den egna elförbrukningen och kostnaden för boendet och därmed saknar en ekonomisk drivkraft att minska sin elanvändning t.ex. genom inköp av energisnåla vitvaror och hushållsapparater. Frågan om individuell mätning av värme och varmvatten är långt ifrån ny men har nyligen aktualiserats i betänkandet Bilen biffen bostaden. Hållbara laster – smartare konsumtion (SOU 2005:51) där ett krav på mätteknik för individuell varmvattenmätning i flerbostadshus föreslås. Tidigare utredningar har visat att varmvattenförbrukningen i identiska lägenheter till följd av beteenderelaterade faktorer kan variera med en faktor fem till sex (Individuell värmemätning i flerbostadshus, Chalmers, 2003). Den totala energibesparingspotentialen för uppvärmning av varmvatten uppskattas enligt Boverket till mellan 15 och 30 procent (Hushållning med kallt och varmt tappvatten, Regeringskansliets dnr M2003/2830/Bo). Även om individuell mätning av tappvarmvatten länge har framstått som ett intressant alternativ för att minska hushållens energianvändning har tidigare utredningar av bl.a. Energimyndigheten och Boverket kommit fram till att kostnaden för mätutrustningen i relation till beräknade energibesparingar framstår som alltför hög för att motivera en obligatorisk individuell mätning av värme och varmvatten. Kostnaden för åtgärden minskar dock i takt med att mätutrustningen blir allt billigare samtidigt som energipriserna fortsätter att stiga. År 2006 uppskattas att ca 15 000 lägenheter i Sverige kommer att vara utrustade med något system för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten. Boverket har i redovisningen av sitt regeringsuppdrag Piska och Morot (Regeringskansliets dnr M2005/5069/Bo) föreslagit en ändring i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. som gör det möjligt att genom Boverkets byggregler ställa krav på installation av mätutrustning för värme och varmvatten vid nybyggnad av flerbostadshus. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att individuell mätning och debitering av el och tappvarmvatten i flerbostadshus är ett viktigt instrument för att påverka hushållens beteende. Det ger hushållen ekonomiska drivkrafter att minska sin konsumtion av el och varmvatten, vilket i sin tur leder till en minskad energianvändning. Med undantag för det begränsade och dyra beståndet av lägenheter i innerstäderna bebos flerbostadshus i stor utsträckning av låg- och medelinkomsttagare, ungdomar och pensionärer med låga inkomster. Mer än andra behöver dessa grupper sänka kostnaderna för sitt boende, bl.a. genom effektivare energianvändning och därmed lägre energikostnader. Med stigande energipriser blir detta än viktigare. Individuell mätning av el och varmvatten framstår också som ett viktigt pedagogiskt instrument som åskådliggör för hushållen hur de med enkla medel kan påverka sin energikonsumtion. Samtidigt förväntas en ökad medvetenhet om den egna energianvändningen höja acceptansen för andra energieffektiviserande åtgärder. För att kunna föreslå lämpliga åtgärder avseende individuell mätning av tappvarmvatten avser regeringen att ge den planerade energitjänsteutredningen i uppdrag att utreda konsekvenserna av samt presentera förslag på ett krav på individuell mätning och debitering av tappvarmvatten i flerbostadshus. Också möjligheten att ställa krav på individuell mätning och debitering av el skall utredas. Utredningen skall noggrant redovisa de privatekonomiska, samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av förslagen. Om förslagen får statsfinansiella konsekvenser skall även förslag till finansiering presenteras. Vid behov skall förslagen också åtföljas av nödvändiga författningsförslag. Avseende individuell mätning av värme pågår vissa försöksprojekt. Regeringen anser att det behövs ytterligare uppföljning och utvärdering för att få en bild av huruvida åtgärderna leder till en minskad energianvändning eller inte. Skulle vara intressant att se hur den av proppen resulterande lagen ser ut. | ||||||||
| Sök bland detta forums inlägg | Sök bland Admins kommentarer |
| Du kan för närvarande enbart söka på en söksträng åt gången (dvs du kan inte söka på ord som inte kommer direkt efter varandra). | |
1 användare totalt idag -
1 online - Senaste besök: