Vem äger vad i bostadsrätten?

[Harald]

Ursprungligen skrivet av Harald

Även om du FÅR byta ut köket, och du är SKYLDIG att reparera och underhålla detta, så äger du det inte. Varken ditt gamla eller ditt nya du satt in. Köket ägs nu sedan det tillförts fastigheten av den juridiska personen din bostadsrättsförening, och som representeras av den av dig och dina grannar valda styrelsen.

Ursprungligen skrivet av Admin

Jag vet inte riktigt vad du menar med att man som bostadsrättshavare är skyldig att reparera och underhålla köket, men någon sådan skyldighet finns mig veterligen inte. Jag är t.ex. fullt fri att ha trasiga skåpsluckor om jag vill det. Och inte tillhör köksinventarier som skåp och spis föreningen. Kanske jag missförstår dig?

Ursprungligen skrivet av Harald

BRL, Kap 7 § 12:
12 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra-femte styckena. Detta gäller även mark, om sådan ingår i upplåtelsen.

Ursprungligen skrivet av Admin

Det har inte att det minsta att göra med t.ex. trasiga skåpsluckor, etc.
Det handlar om de punkter som specificerats i lagen, t ex att lägenheten inte får en bli sanitär olägenhet så att andra medlemmar kan drabbas eller att man orsakar vattenskador för föreningen och andra medlemmar, som kunde förhindrats med normala regelbundna kontroller. Du blandar ihop olika saker.

Ursprungligen skrivet av Harald

I grunden gäller, Föreningen äger fastigheten, inkl. allt fast monterat inrede som är nödvändiga för lgh funktion, ex köket.

Ursprungligen skrivet av Admin

Nej, föreningen äger absolut inte t.ex. mitt badkar.

Ursprungligen skrivet av Harald

Jo, faktiskt är det så, föreningen äger badkaret! Och köksskåpen. Och kyskåpet. Och spisen, m m.

Ursprungligen skrivet av Admin

Jag är nyfiken på hur du kommit fram till detta, och vad du menar att det har för betydelse/konsekvenser i praktiken och vilka regelverk som styr detta?

Jordabalken kap 2 § 2:
2 § Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.

I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till byggnad, såvitt angår

1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling,
2. butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,
3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och anläggning för maskinmjölkning,
5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.


Kommentar från Admin:
Dragit ut ovanstående och efterföljande inlägg från tråden Faktura från styrelsen.


Se även;
Vad ingår i försäljning av bostadsrätt?

Ingår telejack i bostadsrätten?

[Admin]

1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling

Bostadsrättsföreningar lyder egentligen inte under jordabalken, utan brf:ar har sitt eget regelverk. Men även om jordabalken skulle styra vad som gäller specifikt för en bostadsrätt så är det ändå så att det inte finns något stöd för att en medlem måste hålla t ex sitt badkar i "gott skick". Under vissa omständigheter måste givetvis bostadsrättshavaren hålla det som hör till lägenheten (t ex kranar) i fungerande skick, dock absolut inte i "gott" skick.

Annars, även om det kanske inte låter så, kan jag säga att jag håller med dig till viss del om vad som hör till bostadsrätten (spis, kyl, badkar, toalettstol, handfat, diskbänk, kranar och kanske, kanske frys, även om den inte nämns ovan... eller kanske inte ändå när jag tänker närmare efter... beror lite på). Dock inte nödvändigtvis det som finns idag (utan det kan ersättas med billigare/äldre/sämre produkter bara så länge de fungerar). Problemet är bara att hitta stöd för detta. Frågan har diskuterats några gånger tidigare i forumet, utan att vi kunnat komma fram till något riktigt säkert, med klara avgränsningar och uttalat stöd för vad som hör till bostadsrätten.

Om jag t.ex. tar mitt fina badrumsskåp med mig när jag flyttar så är det ingen som kan säga något om detta så länge jag smäller upp någon 20-kronorshylla i badrummet som ersättning.

OBS! Genom att bostadsrättshavaren är fri att ersätta ovanstående produkter som installerats av fastighetsägaren med vad bostadsrätthavaren vill, som fyller funktionen enligt ursprunglig installation, så kan inte föreningen anses ha någon äganderätt till dessa delar.

[Harald]

Ursprungligen skrivet av Admin

... det inte finns något stöd för att en medlem måste hålla t ex sitt badkar i "gott skick".

Alltså, detta är ju irrelevant, och vi är ju eniga här. Klart ingen bryr sig om ditt badkar är repigt eller inte.

Jordabalken är ju lite gammaldags, här kommer en modernare tolkning av "fast inrede...":

Byggnadstillbehör
Inredning som ägaren försett byggnaden med och som är ägnade till stadigvarande bruk för byggnaden är byggnadstillbehör. Att föremålet ska vara ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden innebär att det ska finnas ett ändamåls- eller funktionsgemenskap mellan föremålet och byggnaden. Föremålet ska normalt sett vara till nytta oavsett vem som äger eller nyttjar fastigheten. De vanligaste exemplen på byggnadstillbehör är:

Vitvaror (kyl, frys, spis, ugn, fläkt med mera)
Fasta garderober
Toalett och annan badrumsinredning
Duschkabin
Badkar
Maskiner för tvätt och mangling
Markiser
Nyckel
Element
Parabolantenn
Larm
Centraldammsugare
Brandredskap
Hatthylla

För bostadsrätt innebär det ju att om det från BÖRJAN fanns ett badkar, så tillhör badkaret byggnaden, såsom ett "byggnadstillbehör". Har en Lgh innehavare tillfört YTTERLIGARE inredning, som har FUNKTIONSGEMENSKAP med byggnaden (föreningens system) så krävs egentligen styrelsens tillstånd, och sen är detta även ett "byggnadstillbehör".

För annat i efterhand fast monterat inrede, ex fastskruvade garderober, så gäller ju att du måste UPPLYSA köparen redan på visning, att dessa ej ingår i lgh, annars så ingår även dessa. Sen blir det klurigare, är dessa garderober nu att betrakta som "byggnadstillbehör"? Ja, där får nog det enskilda fallet bedömmas.

Men t ex köksskåp blir definitivt och direkt "byggnadstillbehör", och ägs därmed av bostadsrättsföreningen.


Säg att föreningen kursar, och fastigheten säljs till en hyresvärd. Då tillfaller ju ev. tillgångar efter att skulderna är betalda varje delägare efter insats (andelstal). Den ursprungligt gjorda insatsen, samt köpeskillingen för lgh, går förlorade.

Här kan ju ingen enskild medlem säga: "Jag hade ett nytt kök, då ska jag ha mer betalt än min granne, som hade det gamla köket kvar". Utan fastigheten säljs i klump av föreningen till hyresvärden. Och tjoff så har det ingen betydelse för de enskilda medlemmarna vad de har renoverat/underhållit.

Alltså KAN INTE en enskild medlem ÄGA sitt kök. Eller spis. Eller badkar.

[Admin]

Ursprungligen skrivet av Harald

Alltså, detta är ju irrelevant, och vi är ju eniga här. Klart ingen bryr sig om ditt badkar är repigt eller inte.

Ja, frågan om "gott skick" är väl inte irrelevant, du tog ju själv upp frågan om "gott skick";

Ursprungligen skrivet av Harald

Medlemmen har ingått ett avtal med föreningen där man åtagit sig fullt reparations- och underhållsansvar av detta inrede, och det skall hållas i "gott skick".

men om vi nu är eniga i att stadgarnas text om "gott skick" är irrelevant för den aktuella frågan om de påtvingade besiktningarna så kan vi lägga denna del åt sidan.

Ursprungligen skrivet av Harald

Jordabalken är ju lite gammaldags, här kommer en modernare tolkning av "fast inrede..."

Men vem är det som hävdar att detta är fast inredning?

Vi ser att det i ovanstående synpunkter tillkommit;
- Nyckel
- Parabolantenn
- Markiser
- Brandredskap
- Larm
- Duschkabin
- Vitvaror (frys, ugn, fläkt med mera)
- Toalett och annan badrumsinredning
- Hatthylla
- Centraldammsugare
- Fasta garderober
- Element

Det kan tilläggas till den, vem det nu är, som tyckt ovanstående;
1. Nyckel är inte fast inredning. Nyckel till till vad? Kyskhetsbältet?
2. Parabolantenn är väl sällan eller aldrig hörande till bostadsrätten?
3. Markiser, "brandredskap" (?) och larm hör endast till bostadsrätten om föreningen installerat dessa.
4. Duschkabin hör bara till bostadsrätten om den installerats av föreningen (eller möjligen om det varken går att duscha eller bada om den tas bort).
5. Frys hör till bostadsrätten endast om sådan instrallerats av föreningen.

Ursprungligen skrivet av Harald

För bostadsrätt innebär det ju att om det från BÖRJAN fanns ett badkar, så tillhör badkaret byggnaden, såsom ett "byggnadstillbehör".

Även för ovanstående nytillkomna förslag på vad som hör till bostadsrätten gäller att allt kan ersättas med något sämre/äldre så länge det är funktionsdugligt (notera att detta kan utvecklas ytterliggare, men det blir då lätt en lång tråd bara om specifikt detta).

Ursprungligen skrivet av Harald

Har en Lgh innehavare tillfört YTTERLIGARE inredning, som har FUNKTIONSGEMENSKAP med byggnaden (föreningens system) så krävs egentligen styrelsens tillstånd, och sen är detta även ett "byggnadstillbehör".

Kan du ge något exempel på sådan inredning som har "funktionsgemenskap" med föreningens system och som därmed hör till bostadsrätten även om det betalats med delägarens egna pengar?

Ursprungligen skrivet av Harald

För annat i efterhand fast monterat inrede, ex fastskruvade garderober, så gäller ju att du måste UPPLYSA köparen redan på visning, att dessa ej ingår i lgh, annars så ingår även dessa. Sen blir det klurigare, är dessa garderober nu att betrakta som "byggnadstillbehör"? Ja, där får nog det enskilda fallet bedömmas.

Vi har glidit ut på många håll från den ursprungliga frågeställningen (men det kan ju vara intressant också). Mellan säljare och köpare råder ett separat icke-skriftligt regelverk om vad som kan och ska lämnas kvar av säljaren, men det är en fråga som diskuterats separat i andra trådar.

Ursprungligen skrivet av Harald

Men t ex köksskåp blir definitivt och direkt "byggnadstillbehör", och ägs därmed av bostadsrättsföreningen.

Det är också min åsikt, även om jag inte kan hitta något regelverk som säger att dessa köksskåp måste hållas i "gott skick".

Summa summarum:

• Föreningen äger normalt inget av det som finns i lägenheten, mer än om det installerats av föreningen (och det som ersatts av bostadsrättshavaren).
• Inget tillstånd behövs av föreningen för att riva kök och bygga nytt så länge föreningens rör och element inte berörs.
• Tillstånd av föreningen behövs bara för det som lagen (med ev. tillägg i stadgarna) fastställt (i princip rivning av bärande väggar och förändring av de element/rör/ventilation som hör till föreningen). Det är också bara för förändringar av dessa fastställda delar som behov av besiktning finns i en brf.
• Bostadsrättshavaren är fri att, utan att fråga styrelsen, byta ut saker som spis, toalett och badkar... eftersom föreningen inte äger dessa delar. Det handlar alltså inte om vem som äger vad utan om vad som hör till vad.
• Villkoren för "gott skick" specificeras i regelverken, alltså vad som ska hållas i gott skick (men inte vad "gott skick" konkret innebär i varje fall).

[Gusten]

Det allra vanligaste är ju att lägenheten övertas av en köpare genom att bostadsrätten till lägenheten säljs.
Då spelar det ju egentligen ingen roll att ny fast inredning som bekostats av bostadsrättshavaren
utgör fastighetstillbehör och därmed formellt ägs av föreningen.
Det blir ju ändå säljaren av bostadsrätten som tillgodogör sig värdet av den nya inredningen. Föreningen får inget av detta värde.

[Admin]

Visst är det så. Alltså, vad som hör till vad är i nästan alla lägen enbart en fråga mellan köpare och säljare och inget föreningen behöver bekymra sig över.

Om en bostadsrättshavare avsäger sig sin lägenhet kanske en dylik fråga kan komma upp mellan bostadsrättshavaren och föreningen. Men det kan knappast räknas som något större problem... om det ens är ett problem som inträffat någon gång mellan bostadsrättshavare och förening.

[realtor]

Ursprungligen skrivet av Admin

Men vem är det som hävdar att detta är fast inredning?

Vi ser att det i ovanstående synpunkter tillkommit;
- Nyckel
- Parabolantenn
- Markiser
- Brandredskap
- Larm
- Duschkabin
- Vitvaror (frys, ugn, fläkt med mera)
- Toalett och annan badrumsinredning
- Hatthylla
- Centraldammsugare
- Fasta garderober
- Element

Det kan tilläggas till den, vem det nu är, som tyckt ovanstående;
1. Nyckel är inte fast inredning. Nyckel till till vad? Kyskhetsbältet?
2. Parabolantenn är väl sällan eller aldrig hörande till bostadsrätten?
3. Markiser, "brandredskap" (?) och larm hör endast till bostadsrätten om föreningen installerat dessa.
4. Duschkabin hör bara till bostadsrätten om den installerats av föreningen (eller möjligen om det varken går att duscha eller bada om den tas bort).
5. Frys hör till bostadsrätten endast om sådan instrallerats av föreningen.

Allt detta regleras av Jordabalken eftersom den tillämpas analogt beträffande bostadsrätter som ju befinner sig i en byggnad. Det är till byggnaden de olika sakerna är/blir tillbehör sedan ägs byggnaden av föreningen. Det fungerar på samma sätt om du bor i en hyreslägenhet om du installerar något som lagen tolkar som byggnadstillbehör så har det "tillfallit" byggnaden.

Utdrag ur Jordabalken kap 2 §2

Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.
I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till byggnad, såvitt angår
1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling,
2. butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,
3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,
4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och anläggning för maskinmjölkning,
5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.
Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket hör ej till byggnaden.
Om olika delar av en byggnad hör till skilda fastigheter, hör ett sådant föremål som avses i första eller andra stycket till den del av byggnaden där det finns. Lag (2003:626).

Kommentar till Jordabalken §2

Denna paragraf behandlar byggnadstillbehör.
Föremålet måste finnas i eller på byggnaden (ett fysiskt samband) och det måste vara till nytta för byggnaden oavsett vem som äger denna (ägnat till stadigvarande bruk). Till denna tillbehörskategori räknas, förutom sådant som finns inmonterat i byggnaden, även sådant som naturligt kan kopplas till byggnaden (t.ex. nycklar). Om installation är ett krav för att föremålet ska fungera måste så ske för att det ska anses vara tillbehör.
Uppräkningen i paragrafen är inte uttömmande utan utgör bara exempel på vad som kan vara byggnadstillbehör.
Ett föremål räknas som en reservdel så länge det inte kommit till ordinarie användning. Nycklar är undantagna från regeln om dubbletter och ska vara tillbehör.

Ursprungligen skrivet av Admin

Kan du ge något exempel på sådan inredning som har "funktionsgemenskap" med föreningens system och som därmed hör till bostadsrätten även om det betalats med delägarens egna pengar?

Inte föreningen utan byggnaden, exempel framgår av listan ovan.

Ursprungligen skrivet av Admin

Vi har glidit ut på många håll från den ursprungliga frågeställningen (men det kan ju vara intressant också). Mellan säljare och köpare råder ett separat icke-skriftligt regelverk om vad som kan och ska lämnas kvar av säljaren, men det är en fråga som diskuterats separat i andra trådar.

Här behövs en förklaring, vad menar du med icke-skriftligt regelverk.
Om du hänvisar till att man kan avtala bort de regler som finns i Jordabalken så måste det absolut finnas i skrift annars gäller Jordabalkens regler.
Skulle du sälja din lägenhet och inte ha skriftligt på att t.ex. tvättmaskinen i badrummet eller markisen på balkongen inte skall ingå och du sedan tar med dessa så kan din köpare med stöd av Jordabalken hävda sin rätt och du får vackert bära tillbaka alternativt ersätta desamma.

Ursprungligen skrivet av Admin

Summa summarum:
- Föreningen äger normalt inget av det som finns i lägenheten, mer än om det installerats av föreningen (och det som ersatts av bostadsrättshavaren).

Du måste göra skillnad på sak och sak. Föreningen äger byggnaden. Vad som är fastighet, byggnad och byggnadstillbehör regleras av Jordabalken.

Som bostadsrättshavare äger du nyttjanderätt till en specifik del av byggnaden, där har du relativt fria händer att göra vad du vill men faktum kvarstår att vissa saker som du installerar per automatik blir tillbehör till byggnaden

[Admin]

Ursprungligen skrivet av realtor

Allt detta regleras av Jordabalken eftersom den tillämpas analogt beträffande bostadsrätter som ju befinner sig i en byggnad.

Jordabalken tillämpas på hyresfastigheter. Jag har aldrig i liknande frågor sett att jordabalken tillämpas på bostadsrätter, som lyder under sitt eget regelverk. Det finns många olika typer av bygggnader (t ex villa, sommarhus och trädkoja, bara för att ge några få exempel), men det som står här i Jordabalken är knappast gällande för samtliga typer av byggnader bara för att de alla är byggnader.

Det står heller inget i lagen eller i kommentarer till lagen att vad du citerar om byggnadstillbehör även skulle gälla för bostadsrätter.

Ursprungligen skrivet av realtor

Inte föreningen utan byggnaden...

Jag bara utgick från Haralds svar, där han nämnde "föreningens system", men jag vill fortfarande hävda att det inte finns någon koppling mellan vad som står här i Jordabalken och vad som gäller i en bostadsrättsförening. Om det finns skulle jag gärna vilja ta del av detta.

Ursprungligen skrivet av realtor

Här behövs en förklaring, vad menar du med icke-skriftligt regelverk.

Jag menar att när någon köper en bostadsrätt så är det sällan (eller aldrig?) det står i köpeavtalet t ex att spis ska finnas kvar i lägenheten. Man bara förutsätter vad som ska finnas kvar när man tillträder bostadsrätten... och ibland (ofta?) blir det en överraskning när man finner att något är borta som man trodde skulle finnas kvar.

Ursprungligen skrivet av realtor

Om du hänvisar till att man kan avtala bort de regler som finns i Jordabalken så måste det absolut finnas i skrift annars gäller Jordabalkens regler.

Ja, jag menar att man i skrift kan avtala bort de regler som står i jordabalken och som jag inte kan se gäller för bostadsrätter.
Detta skriftliga avtal är inte mellan brf och köpare, utan mellan säljare och köpare.

Ursprungligen skrivet av realtor

Skulle du sälja din lägenhet och inte ha skriftligt på att t.ex. tvättmaskinen i badrummet eller markisen på balkongen inte skall ingå och du sedan tar med dessa så kan din köpare med stöd av Jordabalken hävda sin rätt och du får vackert bära tillbaka alternativt ersätta desamma.

Här vidhåller jag då vad jag skrivit tidigare om detta.

Ursprungligen skrivet av Admin

Föreningen äger normalt inget av det som finns i lägenheten, mer än om det installerats av föreningen (och det som ersatts av bostadsrättshavaren).

Ursprungligen skrivet av realtor

Du måste göra skillnad på sak och sak. Föreningen äger byggnaden. Vad som är fastighet, byggnad och byggnadstillbehör regleras av Jordabalken.

Här hänger jag inte riktigt med på vad det är jag ska göra skillnad på... eller varför.
Men för att förtydliga lite vad jag tidigare skrivit;

• Om föreningen äger mitt badkar så skulle jag inte kunna byta ut mitt badkar utan tillstånd från föreningen. Men som alla vet kan jag detta.
  Jag kan t.o.m. slänga ut badkaret helt, utan att någon kan lägga sig i detta. Om jag ska göra detta bestämmer bara jag, i egenskap av bostadsrättshavare.
• Om föreningen äger mitt badrumsskåp så skulle jag inte kunna byta ut detta utan föreningens tillstånd, men det kan jag.
  Jag kan t.o.m. ersätta badrumsskåpet med en enkel hylla, eller ta bort badrumsskåpet helt.
• Om föreningen äger mina garderober så skulle jag inte kunna byta ut eller förändra dessa utan föreningens tillstånd, men som förhoppningsvis alla vet så kan jag detta.
  Inte bara det, jag kan t.o.m. ta bort garderoberna (installerade "i väggen") helt, utan att någon kan invända mot detta och utan att något tillstånd för detta behövs från någon.
  Vidare; Jag behöver heller inte hålla mina garderober i "gott skick", eftersom det inte finns något regelverk som styr detta.
• Om föreningen äger mina köksskåp så skulle jag inte kunna byta ut eller förändra dessa utan föreningens tillstånd, men som förhoppningsvis alla vet så kan jag detta.
  Jag kan dessutom plocka bort köksskåp - eller lägga till, om jag vill - och det är ingen som kan opponera sig mot detta. Samma sak med diskbänk.
  Vidare; De köksskåp jag lägger till är också mina, och övergår inte i föreningens ägo.
• Vill jag ta med mig min frys när jag flyttar så gör jag det, och det är aldrig något föreningen lägger sig i. Det är mellan mig som säljare och köparen.
• Vill jag byta ut min nya stora kyl mot ett gammalt kylskåp från 60-talet innan jag flyttar så är det min ensak, och inget föreningen kan lägga sig i.
  Jag har heller ingen skyldighet att reparera en trasig kyl, om jag inte vill eftersom det inte finns något regelverk som säger att min kyl i bostadsrätten måste vara funktionsduglig.
• Vill jag ta med mig min hatthylla när jag flyttar så gör jag det, och föreningen bryr sig inte. Det är också en fråga mellan säljare och köpare.
• Etc.

Ursprungligen skrivet av realtor

Som bostadsrättshavare äger du nyttjanderätt till en specifik del av byggnaden, där har du relativt fria händer att göra vad du vill men faktum kvarstår att vissa saker som du installerar per automatik blir tillbehör till byggnaden

Om det är så skulle jag vilja se något som bekräftade detta, och det har jag inte lyckats hitta någonstans (och vad skulle detta röra sig om i så fall som jag installerar för mina egna pengar och som per automatik skulle bli "tillbehör till byggnaden", dvs där äganderätten skulle övergå till föreningen?).

[Harald]

Hmm, lite synd att du blandat ihop begreppen så pass, Admin! Ja, visst har du rätt att byta ut "dina" garderober eller "ditt" kylskåp med mera, precis som du ger exempel på, men det kan du därför att du äger "Underhålls- och reparationsansvar" för dessa delar, inte för att du äger själva prylarna.

Du hittar svaret i BrL Kap 7, §§ 7 och 12. Här ser du ATT du får byta/reparera/slänga ut etc. Ofta ännu bättre preciserat i stadgar.

Och vem äger? Ja, föreningen äger byggnaden. Därmed får vi titta i Jordabalken, för att se hur man delar upp byggnadens delar i Del av byggnad, byggnadstillbehör och resten är ju att betrakta som lösöre.

Om detta kan man läsa i Jordabalken, bl a kap 2 § 2.

Sen glömde du tyvärr klistra in ett av mina svar från ursprungstråden, där jag vände på resonemanget, för att förtydliga ytterligare:

Nämnligen i det fall FASTIGHETEN skall säljas (föreningen läggs ner/går i KK). Då kommer ju ÄGANDET i dagen, och här får man svaret! Ägarna får INTE olika betalt för sina kök eller garderober, allt regleras efter ursprunglig insats. Alltså KAN man inte hävda ÄGANDE till dessa delar.

Att det spelar roll när BOSTADSRÄTTEN säljs, påverkar priset, är ju däremot helt korrekt, vilket Admin och Gusten också påpekat. Men bostadsrätten är ju inte ett smack ägande av lägenheten (eller vad som där månne finnas)!

En bostadsrätt består av TVÅ delar. Del i den ekonomiska förening som äger fastigheten, samt rätten att bo i en viss lägenhet. That´s it.

Vore kul om fler "rävar" vågade sig in i denna tråd!

[realtor]

Bostadsrättslagen anger de juridiska ramarna för bostadsrättsföreningar och dess medlemmar, bostadsrättsägarna.
Bostadsrättslagen kompletterar Jordabalken som huvudsakligen anger de juridiska ramarna för enskilda fastighetsägare.

Självklart finns det gråzoner och tolkningsutrymme i båda dessa lagar och eftersom det finns så lite praxis avseende bostadsrätter är av naturliga skäl tolkningsutrymmet större där. I princip så stort att jag skulle vilja påstå i var enskild fråga att vi kan tolka och spekulera som vi vill men kommer inte att ha svaret förrän det enskilda fallet prövats i domstol.

Helt klart är att Jordabalken tillämpas på fastigheter och byggnader och då även på indirekt på bostadsrätter eftersom de befinner sig i byggnaden som är ett fastighetstillbehör.

När det gäller byggnadstillbehören står det inte i klart och tydligt i lagen utan här tillämpas praxis och jag menar att det är praxis att man utgår ifrån Jordabalken när man tolkar vad som tillhör bostadsrätten.

Läs en tolkning på den här sidan.

En tolkning har du här:
Vad är en bostadsrätt? (hämtat ur Per Isacsons bostadsrättsbok)
En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening vars huvudändamål är att på obegränsad tid upplåta bostäder med bostadsrätt till sina medlemmar. Föreningen kan även upplåta lokaler och lägenheter med hyresrätt. Med nyttjanderätten till bostaden ikläder sig medlemmen vissa rättigheter och skyldigheter (bl.a. att betala utgående avgifter för lägenheten). Sammanfattningen av dessa rättigheter och skyldigheter kallas bostadsrätt. Med medlemskapet i en bostadsrättsförening följer rätten att nyttja en viss lägenhet och att, inom ramen för föreningens stadgar, göra vissa förändringar i den.
Föreningen äger fastigheten och lägenheten
Juridiskt sett köper man med en bostadsrätt ingen fysisk lägenhet utan endast en rätt att utnyttja en viss bostad. Bostadsrättsinnehavaren ingår tillsammans med sina grannar i en förening som äger fastigheten och lägenheterna.
Lämna kyl och frys
En konsekvens av att det är föreningen som äger lägenheten och även dess fasta tillbehör är att man t.ex. vid en flytt inte har rätt att, utan styrelsens godkännande, ta med sig t.ex. en kyl, en frys eller ett badkar. Som bostadsrättsmedlem är man dessutom skyldig att underhålla och vid behov bekosta utbyte av t.ex. lägenhetens vitvaror. En missuppfattning som ibland förekommer är när en förening upplåter radhus med bostadsrätt med därtill hörande planterad mark. I praktiken måste man då få styrelsens godkännande om man t.ex. vill byta ut några buskar eller göra andra förändringar.

Det finns även andra områden avseende bostadsrätten som regleras av Jordabalken.

Ta t.ex. det inre underhållet.
Karakteristiskt för bostadsrätt är bostadsrättshavaren själv svarar för det inre underhållet av lägenheten och marken, såvida inte bostadsrättsföreningen tagit på sig annat ansvar i stadgarna. Om inte stadgarna innehåller säger något om det, gäller jordabalken 7 kap. 12 § som precisering av vad som skall anses med det inre underhållet.

Här har du ett rättsfall där Hovrätten har bedömt bostadsrätt enligt Jordabalkens regler:

Svea Hovrätt 2004-09-15 Mål nr T 5499-03
12 januari 2001 köpte person A en bostadsrätt av person B för 1.075. 000 kr. Vid en tidigare visning så framkom det av objektsbeskrivningen att årsavgiften sannolikt skulle öka med ca 10-15 % fr o m årsskiftet. Årsavgiften var vid tillfället på 1.476 kr per månad. Tillträde skedde den 25 januari samma år.
Den 15 februari beslutade styrelsen att höja årsavgiften från och med april 2001. Detta meddelades medlemmarna den 20 februari 2001. Den nya årsavgiften blev 3.025 kr per månad d.v.s. en höjning med 105 %.
Person A (köparen) krävde på grund av den oskäliga höjningen av årsavgiften
Person B (säljaren) nedsättning av köpeskillingen motsvarande en uppskattad värdeminskning på bostadsrätten (via värderingsman) på 215.000 kr vilket innebär att med kännedom om den nya årsavgiften så borde ett marknadsvärde ligga runt ca 865. 000 kr och inte 1.075.000 kr.
En bostadsrätt är juridiskt sett ”lös egendom” och ska bedömas, enligt Köplagens felregler. Tingsrätten gjorde däremot bedömningen att en bostadsrätt är mer lik en fastighet och ska därmed bedömas, enligt Jordabalkens felregler.
Tingsrätten anser vidare att en höjning av årsavgiften inte är ett fel, enligt Jordabalken och avslår därmed köparens begäran om nedsättning av köpeskillingen.
Svea Hovrätt ändrar inte tingsrättens dom.