Vad kan vara normalt styrelsearvode?
 

Vi har en styrelse på 6 personer (inklusive suppleanter) och styrelsearvodet är 3 prisbasbelopp per år. För kommande år höjs prisbasbeloppet med 1000 kronor - således 3000 kronor ökning på arvodet - och detta innebär att varje styrelsemedlem skulle ha knappt 24 000 kronor i ersättning per år. Är detta rimligt och normalt? Många som arbetar heltid kommer inte ens i närheten av 24000 per år i inkomst.
Eftersom man vid årsstämman enbart klargör att ersättningen är 3 prisbasbelopp och därtill frågar om någon vill föreslå en ökning - trots att man ju får en ökning årligen eftersom prisbasbeloppet alltid höjs - tror jag inte att de flesta boende här vet vad ersättningen är i reda pengar.
Kan någon informera om vad som är ett "normalt och rimligt" styrelsearvode per år?
Undrar också om det egentligen är lämpligt att en styrelse består av jämnt antal ledamöter (i vårt fall 4 ordinarie och två suppleanter)? Är det så att ordförande har någon form av utslagsröst om åsikterna går isär och det så att säga står två mot två?
Tacksam för mer information i frågan.

Hur stor är föreningen? Det är bra med tydlighet så besluten bör göras i kronor istället för basbelopp.

Spontant är det högre än genomsnittet. Men det beror mycket på föreningens storlek. Av någon anledning så anser man att storleken spelar roll. Det skilljer sig inte nämnvärt mcyket mellan en liten och mellanstor (ca 40-60lgh) och från den till en stor.

Ofta brukar en större ha mer stöd av förvaltning. Den lilla brukar det göras av någon. Som dessutom är okunnig.

Jag tycker det är bra med prisbasbelopp, så går det upp med index lite iaf. Allt annat vore märkligt.

Varierar med storleken. Fastighetsägarna gjorden en (dålig) undersökning.

Här är lite länkar.
https://www.fastighetsagarna.se/glob...rvoden-brf.pdf

https://fastighetstidningen.se/sa-my...erna-i-arvode/

Min åsikt och erfarenhet är att en lagom styrelse är bäst. Blir den för stor blir den bara massa snack och tar tid. 4 är ganska lagom faktiskt, och så tar man in en suppliant ifall någon är borta. Jag tycker nästan då vi varit 4 varit bäst. Det har nästan varit en perfekt storlek, i styrelsebordet.

Att vara oense är bra tycker jag, och man skall våga reservera sig för beslut. Men är man 4 ( eller 6) ordinarie, så bör det inte vara lika. Och ja då har ordförande utslagsrösten. Jag har haft 2 mot 3 vilket jag tycker är okej. Inte bra, men okej. Vi är olika och det skall spegla sig i styrelsen. Till skillnad från en bolagsstyrelse där samsyn är bäst, är det här inte alltid säkert så.

Tänk på att ni måste vara minst 3 styrelseledamöter för att styrelsen skall vara beslutsför. Och då får ni INTE vara oense!

Absolut inte! Då urhållkas det värdet år för år. Att man dock påtalar vad det innebär är en annan sak.

Men visst antar att du inte vill ha högre lön varje år då kostnaderna går upp och inflationen äter upp din lön. ;)

Vi är en förening på 125 lägenheter. Jag tycker också att det skulle vara bättre om man angav arvode i kronor men på årsmötet sägs bara att arvodet för styrelsen ligger på 3 prisbasbelopp. Ser man i årsredovisningen så står det att arvodet till styrelsen för sept 2017-sept 2018 var 134 400 kronor så det framgår ju av årsredovisningen hur mycket det faktiskt är och ingen har haft synpunkter på det. Jämfört med året innan har det blivit en höjning med knappt 1000 kronor. Vi har förutom våra "egna" styrelseledamöter också 2 ordinarie och 1 suppleant från Riksbyggen.
Det jag undrar över är mest vad ersättningsnivån för styrelse i en bostadsrättsförening av vår storlek eller liknande normal ligger på. I de föreningsstyrelser som jag tidigare varit inblandad i har arvodet varit väsentligt lägre även i fall där avsevärt fler medlemmar har funnits med. Det är ju också brukligt att stämman beslutar om arvoden ska höjas eller ej, men så blir ju inte fallet när man räknar i basbelopp. Det blir en höjning vartenda år.

Stämman fattar beslut om arvode varje år. Det finns inget som hindrar stämman från att i beslutet ändra arvodet i kronor så att det motsvarar en förändring i basbeloppet.

Sätts din lön i basbelopp? Det har jag aldrig fått.

Det verkar rimligt vi har 135 lägenheter, två basbelopp fast till styrelsen men också + 1 % av ett basbelopp per ledamot och styrelsemöte. Om styrelsen jobbar bra ser jag inte detta som ett problem men jag vet att det finns de som får mindre.

För 2019 har basbeloppet höjts, men det kan variera upp och ner, så ingen höjning varje år.

2010 42 400
2011 42 800
2012 44 000
2013 44 500
2014 44 400
2015 44 500
2016 44 300
2017 44 800
2018 45 500

I Björn Lundens bostadsrättsbok står detta:

"Det är lämpligt att ha ett udda antal för att inte få dödläge vid omröstningar.
Vid lika röstetal har ordförande utslagsrösten"

Vad är egentligen ditt problem?
 

Ett märkligt inlägg som ställer till det då klara fakta inte föreligger i ditt inlägg!

Du skriver att styrelsen är 6 personer inkl. suppleanter, sedan skriver du helt plötsligt att Riksbyggen har 2 ordinarie och en suppleant i styrelsen?

Vad är det som egentligen är med sanningen överensstämmande? Ang. styrelsen och dess ledamöter!

Föreningen betalar med mycket stor säkerhet inte något arvode till Riksbyggens ledamöter!

På arvodet tillkommer arb. giv. avg. beroende på födelseår!
FRÅN det utbetalda arvodet dras det SKATT!
Och med en marginalskatt på 55 - 60 % är det inte många kronor som ramlar in på ledamöternas privata konton!

VILKA heltidsarbetande är det som inte kommer upp i en årsinkomst på 24 000 kr?

Vad är ökningen av basbeloppet i procent?
Ca: 1,56 %, tycker du det är mycket?

Och det är mycket bra att arvodesbeloppet är indexerat genom att vara knutet till basbeloppet. Stämman beslutar och konstituerande möte fördelar arvodet på ledamöterna.

Då dyker det upp en fråga till. Vilket prisbasbelopp ska man utgå ifrån? Det som gäller när beslutet fattas, när uppdraget utförs eller när utbetalning sker?

Men nu är ju inte styrelsearbetet en anställning utan ett frivilligt uppdrag som ersätts med arvode. Normalt förfarande, i de föreningar jag varit med i, har varit att stämman avgör om arvoden ska höjas eller ej. Om en styrelse på 4 ordinarie och 2 suppleanter har ett årligt arvode på 143 500 kronor innebär det inte att stämman inser att de bör få 146 500 kommande år. Men så blir det naturligtvis om man står fast vid en ersättning på 3 prisbasbelopp.

Instämmer i att det blev märkligt på det ställer du lagt i fetstil. Uppenbarligen hade all personal på hjärnkontoret lämnat arbetsplatsen vid det tillfälle då meningen skrevs. Ber så mycket om ursäkt.
Orsaken till att jag angett antal ledamöter som jag gjort (4 ordinarie och 2 suppleanter valda av stämman samt 2 ordinarie och 1 suppleant som kommer från Riksbyggen) beror just på att jag inte vet om ledamöterna från Riksbyggen tar del av styrelsearvodet på 3 prisbasbelopp eller inte. Inte heller vet jag om suppleanterna har ersättning om de inte hoppar in vid ett möte som ersättare. I de föreningar där jag varit med i styrelsen har det funnits ett fast arvode årligen per person (lika för alla) samt ersättning med 500 kronor för närvaro vid styrelsemöten. Vad jag förstår är det vanligt att ordförande, sekreterare och kassör har högre arvode än övriga i en bostadsrättsstyrelse.

Hos oss är det så att frågan om styrelsens arvode gäller kommande årsredovisning - dvs i detta fall sept 2018-sept 2019 -. Så egentligen bör det ju gälla 3 prisbasbelopp för antingen 2018 eller 2019. Det är nog troligt att man väljer beloppet för 2019. Tittar jag tillbaka i tidigare årsredovisningar har man aldrig valt ett lägre belopp om det sker en höjning i januari.

Vad är ökningen av basbeloppet i procent?
Ca: 1,56 %, tycker du det är mycket?

Som alltid beror procentökning på vilken summa man utgår från. 1,56% på en vanlig arbetarlön är inte mycket att hurra för, men jag tror att många arbetare skulle vara mycket tacksamma för en ökning på 1,56% av 45.500 (speciellt om det gångas med 3).

Det är ju jättebra så länge alla är överens om hur beslutet ska tolkas. Problemet med ett otydligt beslut uppstår ju om någon har en annan tolkning och börjar bråka. Ett sånt problem undviks ju om beslutet görs i kronor och inte i basbelopp.

Kontrollera med skatteverket!
 

Spelar ingen roll vad du kallar utbetalningen för "uppdraget". Skatterättsligt så jämställs arvode med lön (för arbete/anställning) ! Och arb. giv. avg. ska betalas beroende på födelseår, samt löneuppgift utsändas och allt ska det skattas för!

Lägger in en länk, så kanske du förstår att arvode = lön!
https://www4.skatteverket.se/rattsli...14.1/1319.html

Du kan ju lämna in en motion där du föreslår att den procentuella höjningen ska framgå! "Då prisbasbeloppet höjts sedan föregående år föreslår styrelsen en höjning med 1,56 %".

Hur vet du att suppleanterna erhåller arvode?

Består verkligen styrelsen av 6 ordinarie ledamöter och 3 suppleanter?

Ja, vi har fyra ordinarie ledamöter som utses av årsstämman samt två ledamöter från Riksbyggen som också är ordinarie. Bland suppleanterna har vi två som utses av stämman och en som är från Riksbyggen. Som jag tidigare sagt har jag inte en susning om hur arvodet på 136500 per år fördelas mellan ledamöterna. Det är väl fullt tänkbart att bara ordförande, sekreterare och kassör får dela på alltihop
Ett styrelseuppdrag i en bostadsrättsförening är i dock grunden en ideell arbetsinsats och för att ersätta ledamöterna för tid och arbete KAN (och brukar) föreningen ersätta ledamöterna med årligt arvode. Det saknas tydligen bestämmelser i lagstiftningen om styrelseledamöters och revisorers rätt att uppbära arvode för sina insatser för
föreningen.
Styrelseledamöterna är själva medlemmar och har alltså nytta av de egna insatserna i föreningen. Föreningen ska förvisso lämna kontrolluppgift till Skatteverket på arvodesbelopp överstigande 999 kronor. På arvoden som är högre än 999 kronor ska föreningen dessutom betala arbetsgivaravgift och den är också skyldig att göra skatteavdrag med 30 procent på arvoden från
1 000 kronor.
Eftersom styrelseprotokoll aldrig är tillgängliga för medlemmarna i föreningen kan ingen veta hur arvodet fördelas, om man utnyttjar arvodet till sänkt månadsavgift eller om man låter föreningen utföra staketbyggen och reparationer för enskilda styrelseledamöter för arvodet. I de båda senare fallen är väl detta OK om man följer reglerna om att ta upp det som beskattningsbar förmån - men det vet vi inte heller om man gör. Att tillåta arvodet att användas fullt ut - utan skatt och sociala avgifter- för sänkt månadskostnad eller utförda arbeten på föreningens bekostnad och utfört av föreningens vaktmästare kan aldrig vara lagligt. Lika lite som om jag bad min arbetsgivare att strunta i att betala mig lön en månad men istället använda det fulla beloppet för att skaffa mig en musikanläggning, hemmabio eller något annat. Ingen skatt, inga sociala avgifter = bedrägeri.

Jag kan reglerna för vad som gäller för styrelse och arvode. Det enda jag frågade efter var om det var rimligt med 3 prisbasbelopp för styrelsearvodet och det tycks det uppenbarligen vara. Vad jag personligen anser i saken kan då vara fullständigt detsamma.

Näe men du får ofta en lönerevision som syftat till att reallönen skall vara konstant. Larvigt att bokstavstolka i stället för att diskutera sakfrågan: skall ett arvode justeras efter index eller inte? Det bör likställas med andra ersättningar och därmed automatiskt justeras efter någon form av index. Prisbasbeloppet är ett bra sådant.

Anställning är också frivillig. Förstår inte varför du gör en distinktion mellan dem? Arvode/lön är samma sak men olika ord med olika innebörd i form av ansvar.

Arvode får man för ett juridiskt ansvar som det innebär att sitta i en styrelse, lön får man för något där du har mycket begränsat ansvar för fel. Dessutom skiljer lite anställningsvillkor.

Ersättningen (oavsett vad den kallas) har du för att du faktiskt gör något. I ideella föreningar så är det baserat på frivilliga krafter och därmed ofta mest tal om ersättning för utlägg. I bostadsförening som mer enligt min åsikt är att betrakta som ett bostadsbolag, med flera ägare, måste arbetet skötas och det kan vara ganska mycket jobb. Vi räknade efter och uppskattade till mellan 5-20 h/vecka beroende på post och engagemang och årstid. Dock har vi ganska hög svansföring om föreningens utveckling och rätt lite extern hjälp.

Är du med i styrelsen själv? Eller vill du sänka den bara för att du "tycker den är hög"?

Jag tycker debatten om hur det skall räknas är bra, vilket basbelopp gäller etc. Men det är bara för tydligheten. Att folk inte klarar av att förstå "3 basbelopp" innebär snarare att de 1) inte skall sitta i styrelsen 2) helst ha en hyresrätt. : )

Du kanske inte läste hela mitt inlägg?
”Stämman fattar beslut om arvode varje år. Det finns inget som hindrar stämman från att i beslutet ändra arvodet i kronor så att det motsvarar en förändring i basbeloppet.”

Vilka andra ersättningar justeras automatiskt efter någon form av index?
Jag har inte haft många arbetsgivare men ingen av dem har nånsin kopplat min löneutveckling till prisutvecklingen.
Nackdelen med att koppla arvode till ett index är att det bara rullar på. Man får ingen bra diskussion om vad som är vettigt.

Risken är att det inte justeras alls för att alla ser det som en höjning när det i själva verket inte är en höjning, utan något som behöver justeras. Skall det höjas/sänkas borde det vara mer relevanta justeringar än motsvarande index-nivåer. Typ 1 eller 2 basbelopp upp och ner...

Det ger en fördel till, för de flesta borde justera sina årsavgifter varje år, vilket blir tydligare om fler saker är kopplat till just basbeloppen.

Och här har vi uppenbarligen tappat HELA frågeställningen!Nej, jag sitter inte längre i några styrelser eftersom jag är en bra bit över 70 och inte orkar med det längre. Ja, jag har suttit i flera styrelser men aldrig i en bostadsrättsstyrelse. Ja, jag anser att ersättningar på 45500 kronor x 3 är för mycket som arvode för en styrelse där jag misstänker att enbart tre personer tar del av arvodet. Hemlighetsmakeriet med styrelseprotokoll är också ett ofog. I de föreningar där jag suttit som ordförande eller som sekreterare har alla styrelseprotokoll funnit tillgängliga för arbetsstyrkan och medlemmarna. Det handlar bara om att formulera sig på ett sådant sätt att ingen hängs ut med namn om någonting har skett. Däremot är ett sådant system helt transparent vad gäller säkerhet om att styrelseledamöterna inte missbrukar sina rättigheter och sitt arvode. De flesta som bor i föreningen lever i tron att om de inte röstar som ordförande vill så kan de sparkas ut ur sina hem. Det sägs mycket bakom hans (och andra styrelseledamöters) rygg men vi är bara ett fåtal som ställer styrelsen till svar när de topprider oss. Som exempel kan jag nämna att allt arbete som görs i föreningen utförs av ordförandens byggfirma (han är delägare och anställer alltså sig själv), en av styrelseledamöternas målerifirma (som han är delägare i) och all plantering på området sköts en plantskola som en nära vän till dem driver. På ett sätt kan det väl ses som trevligt att man använder sig av kompetensen i området men å andra sidan kan det också anses som jäv.
Men - om ni säger att det inte är något märkligt med ett arvode på 439500 kronor för 2019 så är det väl så. Jag ville bara veta.

Jag har i praktiken jobbat med jämn styrelse. Det går utmärkt och är inga problem alls. Bara minimal fördel, knappt så.

- Är det 2 mot 2 bör man hitta en lösning som fler gillar. Gäller även 3 mot 3.

- Är man 3 mot 1 etc är det helt acceptabelt att inte alla är för en förändring.
Då antecknar man vilka som är emot.

Min åsikt och erfarenhet är till och med att 4 är en lagom storlek för beslut. Mindre snack och mer verkstad. Iaf i en BRF-styrelse. Bolagsstyrelse är annat. Sedan gäller det att dessa 4 får ersättning nog för att sköta allt det som behövs, vilket kan ibland behövas på arbetstid. Mao ersättning för sådant måste finnas.

Många kan jag säga... prova allt i från hyror, till förvaltningar etc. varför* undanta den interna styrelseförvaltningen från index, när både ekonomisk och teknisk (ifall man har sådan), samt alla underhållsavtal i princip styrs av index-påslag. Då pratar vi dessutom bransch-index vilket ofta ligger betydligt högre, med ca 2-3% när inflationen varit knappt 1%..

(*Med undantag av dialogen som dock bör ske mot valberedningen för ett balanserat förslag. Se nedan.)

Indirekt väldigt många, via fackliga förhandlingar, som är grund för individuella lönesättningar. : )

Att en dialog är bra håller jag med om. Tyvärr är många inte införstådda i hur 'mycket' eller 'lite' en styrelse gör. Det varierar kraftigt. (Här har vi dessutom en styrelse som verkar väldig jäviga.) Varför hela dialogen är väldigt svår att ta med medlemmar om och om igen, på ett årsmöte. Dessutom kan den variera kraftigt. Entreprenör som gör dåligt jobb, stora upphandlingar som trots kräver hög närvaro av styrelsen.

Personligen tycker jag dialogen skall ligga mellan styrelsen och valberedningen som gör ett bra avvägt förslag som sedan inte skall röras för ofta.

Ja det verkar som vi tappat ursprungsproblemet, men det är något som framkommer efterhand. Du börjar med en öppen fråga och sedan framkommer det mer och mer relevanta saker för just DIN situation.

Av det som framkommer tycker jag inte styrelsen alls är lämplig, och bör bytas ut. Jag står på din sida. Problemet är dock inte ersättningen, det är styrelsen som sådan.

70 är inga problem, samla några och kuppa in er och byt ut dem. Det räcker med 1-2 år sedan kan du försöka hitta några nya. :) Och utbilda dem.

Vad det gäller hemliga styrelseprotokoll är jag velig. Det är både bra och dåligt och än så länge har inga öppna protokoll gått igenom en juridisk prövning vad som är okej att skriva och inte. Men det finns nog en hel del utmaningar. Speciellt många punkter som rör betalningar, bygglov etc. Men ja det är ett problem med likabehandlingen med stängda protokoll.